Den här dagen har inte varit någon höjdare i min bok. Har mått dåligt både psykiskt (ingen aning om varför) och fysiskt (lyckats blivit apförkyld). Alltså har jag ägnat den största delen till att försöka sova bort den eftersom jag inte sovit så bra de senaste nätterna. Självklart resulterar ju det såklart i att jag inte kan sova nu istället.  Fy fan säger jag bara.

Har i alla fall ägnat lite tid åt att redigera korten som togs i fredags. Det är sällsynt dålig kvalité på dem så jag måste kolla vad det är för inställningar i kameran egentligen. Jag hoppas verkligen att någon fifflat till det och ställt kvalitén på den lägsta så det inte bara beror på det dåliga ljuset. Nåja, här kommer de i alla fall.

Gårdagen var riktigt trevlig. Vi var 9 personer som drack lite och spelade Risk. Tyvärr blev paritet alldeles för långdraget, men annars är det ju ett väldigt kul spel. Eftersom vi var så många gick vi teama upp oss två och två. Min lagkamrat hette Jonas och jag kan stolt säga att vi kom näst sist. Haha… Kort togs det givetvis och de kommer jag lägga upp under morgondagen, för nu orkar jag verkligen inte.

Har fått en del förfrågningar ang hur det går med vikten och vad ska jag svara på det? Tjaa… Det går väl. Käkar fortfarande LCHF-mat och har väl sammanlagt gått ner ca 5 kilo. De senaste veckorna har det tyvärr stått rätt still, men nu har jag kommit igång med träningen så jag hoppas det ska ta fart igen. Drar jag bara ner på nötterna också så ska det nog visa sig på vågen. Igår fuskade jag dock för första gången. Drack både, vin, sprit och mjölkdrink men å andra sedan var det faktiskt fest och jag har motionerat hela veckan utom en dag.

Tänkte försöka röra på mig i alla fall 5 dagar i veckan. Det är så jävla jobbigt att Matte jobbar skift bara, det betyder ju att jag bara kan gå på gruppass varannan vecka. Den här veckan hann jag med yoga, core och spinning men nästa vecka blir det alltså inget. Får försöka masa mig till gymmet på förmiddagen, eller gå ut och promenera de veckorna. Jobbigare att ta sig iväg då bara. En spark i arslet skulle jag behöva ha.

För ett par dagar sedan var det fotografering på Lokes dagis. Självklart var Loke snyggast på stället. Kolla själva:

Puh! Kom precis hem från ett spinningpass. Gissa om det var jobbigt!? Personligen höll jag på att dö. Nu sitter jag här framför datorn och äter lite Turkisk yoghurt innan jag ska hoppa in i duschen för att sedan bege mig iväg till en kille i klassen. Vi ska träffas ett gäng, dricka lite, snacka och spela sällskapsspel. Ska bli en riktigt skön lugn kväll. Fast det är klart.. Jag har ju inte druckit något sedan tidiga 1700-talet så jag blir väl dyngrak på min vinare som legat i kylskåpet bra länge nu.

Nåja, gott för själen och psyket att träffa trevligt folk och bara ta det lugnt i stället för att jobba i alla fall. Ha en fin fredagkväll!

Fick en hel drös med kantareller av pappas fru härom dagen, men jag var tvungen att lova att ta reda på dem. Så här kommer bildbeviset Mona. Nu ligger de och sover i frysen i väntan på någon god gryta. :)

Lämnade just Loke på dagis och har varit ute med Rally. Nu väntar jag bara på att maskinen jag kastade i för en stund sedan ska bli klar. Efter jag har hängt den tvätten ska jag smyga ner i sängen och sova en stund till tänkte jag. Egentligen hade jag planerat att märka upp en massa saker och sälja på bytesdagen imorgon, men jag orkar inte. Allt ska vara inlämnat innan 17 och jag har ingen bil. Får sälja urväxta kläder på Tradera istället. Funkar det med.

Ibland brukar jag tänka på mina nya släkt. Släkten som liksom kom på köpet när jag hittade Mattias. Där hittar man många guldkorn som jag är tacksam över att ha fått in i mitt liv. Dock finns det en som lyser klarast. Diamanten bland guldkornen, Mimmi. Mostern jag aldrig hade. Mostern man både kan prata allvar tillsammans med och dessutom ha så roligt tillsammans med att man nästan storknar. Lokes favorit. Min favorit. Tack för att Du finns i mitt liv. Jag (läs: vi) älskar dig Mimmi!

Har jag äntligen fixat Photoshop. Jag är långt ifrån nöjd med programmet då jag brukar ha Photoshop CS3, men fick av någon underlig anledning svenska Photoshop 7.0. Inte alls lika bra, men det får väl duga så länge. Några kort har jag i alla fall lyckats få fram. :D

.: 11 SEPTEMBER – SAXONPARKEN :.

.: 19 SEPTEMBER – LINDEMARKEN :.

 .: 21 SEPTEMBER – HUNDPROMENAD MED HUNDSTYRKAN :.

Das was alles folks.

Tjaa… Vart ska man börja? Med jobbet kanske? Inte nog med att jag inte klarade av att jobba i helgen, tydligen hade jag skrivit upp mig på hela den här veckan i somras utan att komma ihåg det. Jättebra gjort verkligen. Självklart resulterade det i att det inte kom någon assistent åt min brukare i måndags så h*n fick ligga själv i en timme innan de på kontoret(!) kom och tog upp henne. Major misslyckande i min bok. Ångesten var total. Sa jag total?

Självklart fick jag prata med de på kontoret och berätta att jag vid 29-års ålder uppenbarligen inte bara är psykiskt störd, jag är dement också. Inte alls roligt. Dessutom påpekades det att jag varit borta lite mycket på senaste tiden och att de skulle vilja träffa mig och prata. Perfekt. Just vad jag ville också. Inte. Den 3 Oktober bestämdes mötet. Jättekul att gå och må dåligt med ångest i 2 veckor innan man får reda på vad som händer.

Jag blev i alla fall helt knäckt och låg och grinade som en bebis över mina misslyckanden här i min ensamhet. Efter någon timme när jag fått ur mig det värsta ringde jag och pratade med Mattias som jobbade. Han sa (som så många gånger tidigare) att jag skulle säga upp mig. Fokusera mig på skolan och försöka må bättre. Att det är för mycket att klara heltidsstudier, barn, familj, jobb och terapi med sig själv. Att vi inte behöver de ca 3 tusenlapparna jag tjänar varje månad. Vi klarar oss bra ändå. Och visst har han rätt. Men jag vill ju också bidra med lite mer än studielånet. Fan, det här känns som ett sånt misslyckande. Jag har alltid skyhöga krav på mig själv (som aldrig infrias dessutom!), men aldrig på andra. Varför är det så?

Fortsätt läsa resten av inlägget…